Sommarlov

Nu har vi äntliget fått vårt välförtjänta sommarlov. Så varför är jag inte glad & lycklig som jag borde vara?
Fan alltså man trivs ju så bra på grans att man inte ens vill ha sommarlov! Hade velat bo på internatet med alla andra hela sommaren - fast utan alla lektioner! Shit vad kul vi skulle ha. Och vad mycket kul vi har haft det här året! Man kommer så nära varandra när man bor på internat och umgås 24/7. Alla små stunder på ballongen, alla nätter vi drivit våra grannar till vansinne när vi vakat & levt om på natten, alla gånger vi vandrat in till öjebyn för att köpa godis, alla gånger vi försökt vara nyttiga & köpt frukt istället för godis, alla gånger vi piffat upp oss och tagit på oss urringat för X på lektionerna, alla gånger vi hittat på bus, alla gånger vi suttit uppe på taket och myst, alla gånger vi blivit halv ihjälskrämda av alla spöken, alla gånger vi försökt bryta upp dörren till källaren, alla gånger vi lyckats bryta upp dörren till källaren, alla gånger vi suttit i köket & druckit te på kvällen och pratat om allt mellan himmel och jord och alla gånger vi har skrattat!

Jag kommer sakna alla dom gångerna och allt annat så sjukt mycket! Och vet ni vi måste, MÅSTE träffas i sommar också annars kommer jag längta ihjäl mig till hösten!!





Idag har vi flyttat ut från internatet. Har städat och städat hela veckan både på dagen & på natten för o hinna få klart allt. Och idag när vi lämnade igen nycklarna efter städkollen så var det skinande rent. Och tomt. Det var då man insåg att man inte skulle komma tillbaka dit som vanligt efter helgen på söndagkväll och gå ut på ballongen och som vanligt prata om allt roligt som hänt under helgen. Det var då man insåg att man aldrig mer skulle sova i det rummet igen. Att någon annan random människa istället ska flytta in och kalla vårat rum för sitt!

Efter att vi tömt hela rummet & lämnat igen nycklarna gick vi ner till 3:an för att meddela Jossan & Elvira att vi åker hem. Det blev lite sentimentalt så vi kunde inte hålla tillbaka tårarna ;-) Fatta hur sorgligt det här är! Och nu går vi ändå bara ut första året, fatta då hur mkt vi kommer grina när vi tar studenten!
Jag saknar det redan!










Glad Sommar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0